Mitt första år i Stockholm

Skriv ut

Stockholm i mitt hjärta

Mitt i livet råkade vi på varandra, Stockholm och jag. Omständigheter gjorde att vi möttes och nu har vi varit tillsammans i ett år.

Att bryta upp ett långt liv i Malmö, lämna familjen, bästa vännerna, nätverket och tryggheten bakom sig är inte ett lätt beslut. Att sedan stå där med packningen i en ny stad, i en tom lägenhet och dessutom utan jobb är lite tufft kan jag medge så här efteråt. Hur börjar man ett nytt liv?

Jobba med mat

Eftersom Stockholm och jag inte kände varandra tänkte jag att det är guldläge för en omstart. Jag kan passa på att göra vad jag vill och nu har jag chansen när ändå allting är upp och ner. Jag ska jobba med mat. Ja, det ska jag, det vill jag.

Att säga att man ska jobba med mat är verkligen luddigt och flummigt men jag var tvungen att börja drömmen nånstans om så bara i mitt huvud.

I labyrinten av kartonger i vår lilla temporära lägenhet gjorde jag en liten arbetsplats i ena ändan av matbordet och satte fart på bloggen igen. Jag packade upp kastruller och kryddor och satte även fart på spisen och jag gav mig ut på stan för att leta mataffärer och matställen. Bara att köra på!

Skattjakt i nya staden

Det var då jag började lära känna min nya stad. Lite trevande och lite bakvänt. Jag hittade inte och gick jämt fel. Flåsade i backarna. Stockholm kändes stort men krympte sedan ganska snabbt i takt med att jag började hitta i det enorma utbudet. Det var som en skattjakt och jag hittade nya skatter hela tiden. Jag lärde känna personalen i mina favoritaffärer och plötsligt kändes det inte lika ensamt. Jag jobbar med mat, sa jag, och skriver om mat. Jaha, så kul, vi hjälper dig, sa de.

Söte mannen tog ledigt till julen och vi kunde fortsätta äventyret tillsammans, upptäcka mer. Vi fick tid att landa i allt det nya och vi började båda känna hur mycket vi tyckte om det. Det var då jag skrev inlägget om mys som så många tycker om. Det var vid den tidpunkten jag på allvar började bli kär i Stockholm. Söte mannen och jag var också nykära i varandra.

Min nya stad har varit så varm, snäll, generös och dessutom bländande vacker. Jag har verkligen känt mig välkommen och stockholmare är fantastiska (alla fördomar en skåning vuxit upp med och fostrats till har kommit på skam). Det finns en öppenhet, nyfikenhet och snabbhet i allting som skapar en positiv och speciell attityd som är ny för mig. Love it!

Ett års förälskelse

Ja, jag är kanske lite förblindad av förälskelsen, tänker ni, nyhetens behag, men efter ett år har förälskelsen mognat till kärlek. Vi är här för att stanna och nästan på pricken till 1-årsdagen packar vi igen och byter vi vår lilla lägenhet i Vasaparken mot en ny större.

Hur gick det med omstarten och drömmen?

Jo tack. Jag skriver om mat på heltid nu :))

Bloggen går framåt som Shinkansen – tack vare dig som läser och gör det möjligt. Jag skriver på Vin & Matguiden tillsammans med superduktiga skribenter. Jag har passerat 1000 följare på Instagram. Förfrågningar på matfotouppdrag dyker upp i inboxen. Inbjudningar till premiärer och stans coola restauranger strömmar in. Kändiskockar jag tidigare beundrat på avstånd, hälsar jag nu på (starstruck). Jag har nya fina vänner och ett nytt nätverk växer sakta med en person här och en där. Jag lär mig nya saker varje dag och fortsätter att gå på skattjakt i ett aldrig sinande utbud. Det står matskribent på mitt visitkort. Lycka. Total jäkla lycka!

Jag spelar Stockholm i natt med Peter Jöback på hög volym och sjunger med. Vi delar Stockholm nu och platserna han sjunger om är även mina. När han kommer till ”så vackert är Stockholm i natt” fulgråter jag av kärlek och tacksamhet. Livsmagi.

Bild: Karin Oddner