dagbokPERSONLIGT

Mitt första år tillsammans med Stockholm

In dagbok, PERSONLIGT on

Stockholm i mitt hjärta

Mitt i livet råkade vi på varandra, Stockholm och jag. Omständigheter gjorde att vi möttes och nu har vi varit tillsammans i ett år.

Att bryta upp ett långt liv i Malmö, lämna familjen, bästa vännerna, nätverket och tryggheten bakom sig är inte ett lätt beslut. Att sedan stå där med packningen i en ny stad, i en tom lägenhet och dessutom utan jobb är lite tufft kan jag medge så här efteråt. Hur börjar man ett nytt liv?

Jobba med mat

Eftersom Stockholm och jag inte kände varandra tänkte jag att det är guldläge för en omstart. Jag kan passa på att göra vad jag vill och nu har jag chansen när ändå allting är upp och ner. Jag ska jobba med mat. Ja, det ska jag, det vill jag.

Att säga att man ska jobba med mat är verkligen luddigt och flummigt men jag var tvungen att börja drömmen nånstans om så bara i mitt huvud.

I labyrinten av kartonger i vår lilla temporära lägenhet gjorde jag en liten arbetsplats i ena ändan av matbordet och satte fart på bloggen igen. Jag packade upp kastruller och kryddor och satte även fart på spisen och jag gav mig ut på stan för att leta mataffärer och matställen. Bara att köra på!

Skattjakt i nya staden

Det var då jag började lära känna min nya stad. Lite trevande och lite bakvänt. Jag hittade inte och gick jämt fel. Flåsade i backarna. Stockholm kändes stort men krympte sedan ganska snabbt i takt med att jag började hitta i det enorma utbudet. Det var som en skattjakt och jag hittade nya skatter hela tiden. Jag lärde känna personalen i mina favoritaffärer och plötsligt kändes det inte lika ensamt. Jag jobbar med mat, sa jag, och skriver om mat. Jaha, så kul, vi hjälper dig, sa de.

Söte mannen tog ledigt till julen och vi kunde fortsätta äventyret tillsammans, upptäcka mer. Vi fick tid att landa i allt det nya och vi började båda känna hur mycket vi tyckte om det. Det var då jag skrev inlägget om mys som så många tycker om. Det var vid den tidpunkten jag på allvar började bli kär i Stockholm. Söte mannen och jag var också nykära i varandra.

Min nya stad har varit så varm, snäll, generös och dessutom bländande vacker. Jag har verkligen känt mig välkommen och stockholmare är fantastiska (alla fördomar en skåning vuxit upp med och fostrats till har kommit på skam). Det finns en öppenhet, nyfikenhet och snabbhet i allting som skapar en positiv och speciell attityd som är ny för mig. Love it!

Ett års förälskelse

Ja, jag är kanske lite förblindad av förälskelsen, tänker ni, nyhetens behag, men efter ett år har förälskelsen mognat till kärlek. Vi är här för att stanna och nästan på pricken till 1-årsdagen packar vi igen och byter vi vår lilla lägenhet i Vasaparken mot en ny större.

Hur gick det med omstarten och drömmen?

Jo tack. Jag skriver om mat på heltid nu :))

Bloggen går framåt som Shinkansen – tack vare dig som läser och gör det möjligt. Jag skriver på Vin & Matguiden tillsammans med superduktiga skribenter. Jag har passerat 1000 följare på Instagram. Förfrågningar på matfotouppdrag dyker upp i inboxen. Inbjudningar till premiärer och stans coola restauranger strömmar in. Kändiskockar jag tidigare beundrat på avstånd, hälsar jag nu på (starstruck). Jag har nya fina vänner och ett nytt nätverk växer sakta med en person här och en där. Jag lär mig nya saker varje dag och fortsätter att gå på skattjakt i ett aldrig sinande utbud. Det står matskribent på mitt visitkort. Lycka. Total jäkla lycka!

Jag spelar Stockholm i natt med Peter Jöback på hög volym och sjunger med. Vi delar Stockholm nu och platserna han sjunger om är även mina. När han kommer till ”så vackert är Stockholm i natt” fulgråter jag av kärlek och tacksamhet. Livsmagi.

Bild: Karin Oddner

16 Kommentarer

  1. Ingrid Österheim 4 år sedan

    Det är roligt att du anpassat dig så fantastiskt bra i din nya miljö. Det är bara att gratulera och hoppas att du går ännu mer framåt med det du gör, och det du brinner för.
    Här hemma i Malmö var det inte utan att jag kände mig lite sviken av min närmaste familj. Först Sofie 60 mil bort. Sedan Sara 30 mil bort. Efter dom du 60 mil bort. Nu har jag bara Frida nära mig eftersom Helene också flyttar till Höllviken, det är trots allt ett rimligt avstånd.

    • Författare
      Monika 4 år sedan

      Tack! Ja, det är trist när de närmaste kära flyttar iväg långt bort och jag vet hur det känns. Risken fanns och finns fortfarande att våra barn hamnar långt borta. <3

  2. Alexandra 4 år sedan

    <3 <3 <3

    • Författare
      Monika 4 år sedan

      Hoppas helgen i Skåne var kul! :-) puss

  3. Inga J. Wikstrand 4 år sedan

    Åh, vilken härlig läsning, det glädjer oss så att ni har funnit trippellycka i Stockholm. GRYMT lycka till med alla nya människor, underbara maträtter och alla kära och nära runt omkring er.
    Mankyboy & Ingsi

    • Författare
      Monika 4 år sedan

      Tack fina Inga! Jag hoppas att ni kommer att känna exakt samma sak på er nya plats. Känslan är ju den samma, oavsett om man hamnar i ny stad eller i andra änden av stan, eller hur? Ny utsikt, nya grannar, ny stadsdel, nya affärer – spännande! Längtar tills vi får se ert nya hus. Kram

  4. Kinna 4 år sedan

    Härligt att ha få lärt känna dig och roligt att du gillar Stockholm så mkt. Kan känna att Stockholm är stort när man väl kommer hit men som du skriver, det krymper och blir fint ju närmre man kommer.

    kram och fin helg!

    • Författare
      Monika 4 år sedan

      Tack Kinna! Jag är också så glad att vi lärt känna varandra. Så trevligt och mysigt vi hade senast! Vi ses en hel del i kommande vecka, jättekul! Kram

  5. Monika 4 år sedan

    Hej Monika!
    Vilken underbar berättelse du skrev om ditt första år i Stockholm.
    Det låter helt underbart att du hamnat på rätt plats!
    Jättefin kärleksfull bild på dig och mannen.
    Vi ses på instagram!
    Kram från din namne Monika

    • Författare
      Monika 4 år sedan

      Hej! Åh tack för dina rara ord. De värmer. Tack för att du alltid finns här <3

  6. H 4 år sedan

    Du = tuff. *spännisarmemoji*
    Jag måste googla låt om Canterbury att fulgråta till om ett år. Ser redan fram emot det, haha.

    • Författare
      Monika 4 år sedan

      Tack! Tillsammans är vi starka. Du också = tuff. Låt mig veta vilken låt :-)

  7. Lena 4 år sedan

    Hej vännen, har läst ikapp bloggen och även om det fortfarande är ledsamt att inte ha er nära så är allt så rätt när jag ser allt det goda och fina du gör med bloggen och matguiden och det ska bli så kul att snart ses och snacka ikapp sedan sist. Om c:a 4 veckor!!! Kram till er båda.

    • Författare
      Monika 4 år sedan

      Tack för dina rader! Längtar sååå tills du kommer! Vi har en hel del att göra innan du kommer så tiden kommer att gå så fort på den här sidan, he he. Kram & längtar

  8. Annika 4 år sedan

    Så otroligt inspirerande Monika, du ger oss alla hopp mitt i mörka tider! Hopp på alla plan! Å så fina ni är på bilden… Lycka till med nystarten i ert gemensamma liv!

    • Författare
      Monika 3 år sedan

      Tack Annika för de fina orden! Tack för lyckönskningarna. Hoppas vi snart ses i lugn och ro och trist att vi inte fick till det i veckan. Kram

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Tillbaka